Fredagen
den 27 april spenderade jag och Annie med hundar på Dömsta
gård utanför Köping, där Nina Sixtensson arrangerar väldigt
trevliga endagskurser i vallning med Joel Svensson som instruktör.
En lättarbetad 25:a fanns till förfogande i det nybyggda ridhuset,
smidigt med ingen eller mycket liten dragning och fåren orkar bra när
de inte behöver stå i solen. Applåder
till Dömsta!
Joel visade sig vara en väldigt sympatisk instruktör, lågmäld och
tydlig. Oron över att ha anmält sig till ”fel kurs”, dvs med tävlingsinriktning,
kom snart på skam – varje ekipage arbetade på sin egen nivå och
fick konstruktiv kritik och hjälp utifrån det.
Vid vår egen presentation berättade jag att mitt problem ligger i att
jag inte når Basta, och att hon bara har en enda tanke i huvudet –
att ta sig runt flocken.
Som första övning fick vi göra något som Joel kallar ”trädet”.
En grundövning som han alltid startar sina pass med, oavsett nivå på
hunden. Föraren står mitt i flocken och låter hunden röra sig runt
utan några som helst röst-hjälper, annat än om hunden försöker ta
sig in mot flocken. Man pekar med en longer-piska i riktning mot hundens
bog för att hålla ett tryck på hunden. För att stanna och/eller vända
hunden pekar man istället framför hunden. Pekar man mot hundens svans
så gasar den, vilket således sällan blir aktuellt. Om och när hunden
känns öppen och balanserad, så backar man med flocken efter sig så
att hunden får göra ett kort framdrivning. Därefter stopp och runt i
trädet igen.
Jag har ju aldrig använt longer-piska förut, bara käpp.
Första vändan inne i fållan var Basta förvånansvärt låg och öppen
– om det var mitt pisk-pekande, ridhusmiljön eller nån kombination
vet jag inte. Joel sa t.o.m att jag fick vara försiktig med mina rörelser
med piskan, så låg var hon!
Men allteftersom dagen framskred så förstod jag att det var något övergående,
aber natürlich, så enkelt kan det ju bara inte vara!
Och så står man där igen, och har en hund som vänder in mot djuren
och därför trycker iväg dem, så att hon får gå upp och stoppa, och
trycker iväg dem igen osv……och ligg/stopp funkar inte då.
Joel kom in och frågade om han fick hjälpa mig att ta ner henne lite.
Han smällde med pisken i marken för att få henne att bromsa och vända
ut till rätt avstånd. När han tryckte henne så flankar hon bara för
att komma förbi trycket, så hon kan fortsätta med sitt.
Där är ju pisken bra, eftersom man når bra att smälla i backen även
åt det håll hon flankar, så att hon vänder och flankar åt andra hållet,
och så stoppar man igen, efter ett tag inser hunden att enda vägen är
rakt bort. Fortfarande måste man dock vara vaksam på att resultatet
blir att hunden verkligen är öppen och håller tillbaka ordentligt, så
Joel rekommenderade mig att när hon beter sig så dumt, se till att
fullfölja tryckningen ordentligt och gärna trycka henne ända upp i
ett hörn.
Joel var väldigt tydlig med att detta inte skall göras på
fler hundar än de som verkligen behöver det. Av oss som tränade
där i fredags var det bara Basta som tålde och behövde en sådan övning.
Hon ger sig inte i första taget, och till och med Joel konstaterade
lite förvånat efteråt att han blev faktiskt lite arg….
Om hennes tjocka hud beror på att hon genetiskt är en ”hård”
hund, eller om det beror på att hon fått ”göra för mycket som hon
vill”, kunde inte Joel säga definitivt. Han lutade väl åt
det senare, men jag tror mer på det första. Det är ju inte så att
hon blivit värre och värre, snarare kanske bättre. Utan såhär
fokuserad på djuren och svår att påverka har hon varit hela tiden, ända
sedan den sekund hon tände som fyramånaders valp.
Däremot kan jag tänka nu att det kanske hade varit smartare
att vänta med vidare träning efter tändningen, fram tills nu?
Såhär ”hårt” kan man ju inte gå på en valp precis, och kanske
har då kontentan blivit att eftersom de medel man kan använda sig till
en valp inte räckt till henne, och det faktiskt blivit så
att hon därför fått ”överhanden”? Och det man trott var
frustration, osäkerhet och kontrollbehov var något helt annat (helt
uppenbart). Eller så hade väntan, som alla sa, gjort henne ännu
värre vid starten.
För trots att jag verkligen inte gillar att behöva stå med en pisk
och smälla i backen som en annan jäkla cirkusdressör, så blir hon ju
en helt annan hund efter ett sådant tryck. Öppen, mjuk i rörelserna,
vaksam på vilket avstånd djuren behöver och raka fina framdrivningar
(och fråndrivningar) utan en massa flanker och vändningar inåt.
Ligg/stopp tas omedelbart, mjukt och fint. Och till och med
lugn utanför fållan – fina mandelformade ögon.
Första träningen hemma var jag beredd på att få vara ”med från början”,
där hon ju är hemma och kan om möjligt ÄNNU bättre
själv. Och så blev det. Men efter ett som vanligt alldeles för långt
pass, så hittade jag ”det” igen.
Skönt att få hjälp som ger resultat, och att Joel och Ann har samma
uppfattning om vad Basta behöver just nu.
Måste dock erkänna att jag undrar lite vad mina snälla grannar tycker
om att jag står och smäller med en jäkla piska i backen……..dom
kanske tror att jag spöar min lilla hund? Kanske skulle behöva
ta ett snack med dem.
Fast meningen är ju inte att jag ska behöva hålla på så här, förhoppningsvis
inte alls mer? Därefter blir ju pisken bara något att peka med.
Vad är det som styr Basta? Finns det ett isolerat
beteende som heter ”sensivitet”, som finns med som punkt i SWKK´s
beskrivning? Isåfall är det ju som Larry sa, hennes låga sensivitet
överskuggar för tillfället de andra egenskaperna.
Om det inte är låg sensivitet, vad är det då? Överdrivet förutseende?
Någon klok människa kanske tänker nu, att ”förstår inte människan
att det är HON som är problemet??!!”
Till mitt försvar så måste jag ändå säga och tro att jag tror inte
att jag är det enda problemet här…..det måste vara något mer.
Och vad säger det här om framtiden? Kan jag fortsätta inbilla mig att
jag har en bra hund, eller innebär det här begräsningar?
Om någon läser detta så får ni gärna komma med era tankar
och idéer, emottages tacksamt! (För den som inte räknat ut
det, så måste man fylla i svaret på räknetalet för att kunna skicka
meddelandet….)
Varje svar väcker ju som bekant nya frågor. Och Bastas största frågor
just nu är;
-”Vad
var det för fel på mitt sätt att valla då?”
och
-Ӏr
HELA världen emot mig?”

Nina och Diesel funderar under Joel´s bevakning

Annie och Kellie